Att ideella föreningar genomsyras av engagemang, kreativitet och kunskap råder det ingen tvekan om. Att juridik å andra sidan spelar en väsentlig roll i föreningslivet är det inte alla som tänker på. Speciellt eftersom det inte finns en specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska utformas eller hur den ska verka. Trots friheten för ideella föreningar så kan många juridiska problem uppstå och ansvaret kan vara svårt att få grepp om.
Eftersom det inte finns någon speciallag för ideella föreningar görs ofta analoga tolkningar av andra lagar, exempelvis lagen om ekonomiska föreningar. Sådan tolkning bör dock göras med stor försiktighet eftersom det saknar stöd av lagstiftaren. Istället spelar god föreningssed och föreningspraxis en allt större roll. Detta är så kallad tyst kunskap som lärs ut muntligt mellan föreningsaktiva och som grundas på normer för hur en förening ska organiseras och verka.
En ideell förening är en juridisk person, även om den inte har registrerats hos någon myndighet. Däremot krävs registrering hos Skatteverket för att föreningen ska få ett organisationsnummer. Enligt praxis och god föreningssed blir föreningen en juridisk person genom att medlemmarna beslutar om att bilda föreningen, antar stadgarna och väljer en styrelse av minst tre ledamöter. Därefter kan den ideella föreningen själv teckna avtal, ha anställda, äga saker, ha skulder och vara part i rättegångar. På så sätt aktualiseras ett stort antal rättsområden även för ideella föreningar.
Beroende på hur den ideella föreningen ser ut och vad den gör kan olika juridiska konsekvenser uppstå. För styrelseledamöter är exempelvis associationsrätten av stor betydelse och det är viktigt att veta vilket personligt ansvar som kommer med en ledamotpost. En styrelseledamot kan bland annat dömas för betalnings-, skadestånds- eller straffansvar. Är det dessutom så att den ideella föreningen har anställda blir arbetsrätten aktuell och föreningen har ett stort juridiskt ansvar för arbetstagaren. Utöver detta gäller skattelagstiftningen även för ideella föreningar och dessa kan vara moms-, bokförings- och redovisningspliktiga.
Advokaten Karin Källström har under många år varit engagerad i att utbilda ideella föreningar i juridik och 2014 skrev hon Juridikboken för ideella föreningar. Källström påpekar i sin bok att ideella föreningar kan behöva söka juridisk expertis för att få utförlig hjälp, men att de företrädare som har en allmän koll på rättsläget kommer vara bättre rustade att ställa rätt frågor och förstå de råd som juristen ger. För mer information om ideella föreningars juridiska ansvar se:
http://idealistas.se/bocker/juridikboken-for-ideella-foreningar/
Detta är inledningen till en artikelserie om juridik för ideella föreningar, där några av de mer aktuella rättsområdena kommer att uppmärksammas.
Malin Henningsson
Källor: Bolagsverket, Skatteverket, Karin Källström ”Juridikboken för ideella föreningar”, Christer Leopold via www.voluntarius.com.